Sedan 2023 har närmare 60 procent av alla vårdcentraler i Uppsala län startat en särskild äldremottagning. Syftet är att förebygga risker, uppmuntra hälsofrämjande och rehabiliterande insatser och bidra till en effektiv och nära vård. Länssamordnare Jessica Gustafsson berättar om hur Region Uppsala gått från pilotprojekt till breddinförande och hur de har löst hindren på vägen.
”Hur ska vi hinna jobba med det här när vi inte ens hinner vårda våra sjuka?”
Frågan från medarbetare runtom i länet är inte ovanlig och inte heller obefogad, menar Jessica Gustafsson. Hon tillträdde som länssamordnare för äldremottagningarna i Region Uppsala i april 2023, med ansvar för att driva och följa upp det breda införandet.
Äldremottagningarna drevs som ett pilotprojekt 2021-2022, med inspiration från Region Östergötland och SKR:s rapport Proaktiv vård av sköra äldre. De vänder sig till de sköraste äldre patienterna som löper risk för stora vårdbehov. Med hjälp av journaldata identifierar äldremottagningarna vilka patienter som ska erbjudas en kontakt.
– Det rör sig om ungefär en tredjedel av de över 75 år. Vi tittar på vilka som har fem eller fler läkemedel eller som har sökt akutsjukvård eller varit inneliggande de senaste tre månaderna. Även njurvärde, kognitiv svikt och psykisk hälsa tas med i bedömningen, som resulterar i en viss poäng på en skala från 1 till 6. De som har 3 poäng eller mer kallas till ett hälsosamtal, säger Jessica Gustafsson.
Men också andra personer kan få komma till äldremottagningen. Det kan röra sig om äldre patienter som av olika skäl inte har haft kontakt med vården tidigare, eller personer där anhöriga eller hemtjänsten har identifierat ett behov av stöd.
På varje äldremottagning finns en äldrekoordinator och ett äldreteam som arbetar tillsammans. Vid hälsosamtalet får patienten bland annat fylla i en omfattande hälsoenkät och en tom läkemedelslista. Utifrån patientens behov är det sedan mottagningens uppdrag att samordna vården på vårdcentralen, med andra aktörer och följa upp insatserna.
Pilotprojektet omfattade 17 vårdcentraler. De som ingick i projektet hade själva anmält sitt intresse. I augusti 2022 tog regionfullmäktige beslut om att äldremottagningar skulle införas i den ordinarie verksamheten. Jessicas arbetsgrupp ansvarar för arbetet i stort. Att stötta vårdcentralerna i deras omställning är en huvuduppgift.
– Vi hjälper dem att komma i gång och vi följer upp och ser till att de gör det de ska. Idag har vi startat äldremottagningar på 46 av 77 vårdcentraler.
En vanlig fråga från de medarbetare hon möter är hur vårdcentralen ska hitta tid till förändringsarbetet. En del har svårt att se de förväntade resultaten av allt arbete. Ett exempel är att varje äldremottagning ska en öppen telefonlinje för de äldre, utan en massa knappval, och en fast vårdkontakt.
– Där är det min grupps ansvar att driva arbetet framåt och visa på effekterna. Efter hälsosamtalet upplever de äldre en ökad trygghet i sin vård, de vet vart de ska vända sig och känner sig delaktiga. De resultaten kan vi visa snabbt.
Hos de vårdcentraler som var först ut i pilotprojektet syns nu också mer långsiktiga effekter som till exempel färre läkarbesök tack vare en bättre samordning. Här har man också sett att antalet patienter med fem eller fler läkarbesök per år minskar, berättar Jessica Gustafson. En tvåårsuppföljning visar också att för patienterna vid äldremottagningar har antalet vårdagar i slutenvården sjunkit med 17 procent, utan att antalet besök i primärvården har ökat. Det framgår av en slutrapport 2021 över ekonomiska konsekvenser av “Effektiv och nära vård 2030” i Region Uppsala.
Trots goda resultat menar Jessica Gustafsson att ett breddinförande ändå har sina utmaningar, eftersom vårdcentralerna inte själva tagit initiativ till den här omställningen. Många har stora ekonomiska utmaningar och har svårt att få ihop sitt grunduppdrag. Arbetssättet med äldremottagningarna kan också strida mot enstaka vårdcentralers interna prioriteringar.
– Omställning kan vara svår men vi flämtar i vården redan idag, så vi måste göra något. Vi har lagt mycket tid på att åka runt till vårdcentralerna och lyssna till deras upplevelser. Jag har haft så otroligt många intressanta samtal om vad som är utmanande.
Jessica Gustafsson och hennes arbetsgrupp är med från start när äldremottagningarna ska öppna. I ett Teamsmöte går de igenom vad vårdcentralen behöver tänka på i uppstartsfasen. Så fort mottagningen är i gång gör samordningsteamet ett platsbesök för att följa upp arbetet. Under hösten 2023 gjorde de också en rundresa till samtliga vårdcentraler för att samla in kunskap om framgångsrika arbetssätt och vilka utmaningar olika vårdcentraler har.
– Efter det kunde vi koppla ihop vårdcentraler med liknande erfarenheter. Ett exempel var två vårdcentraler som båda hade haft svårt att samverka med kommunen. Det visade sig att det handlade om samma kommunala aktörer så vi hjälpte dem att kalla till ett gemensamt möte i stället för att de skulle lösa sina problem på var sitt håll.
I ett annat fall har Jessicas arbetsgrupp kopplat ihop en vårdcentral som upplever svårigheter, med en verksamhet som lyckats väl. En form av mentorskap där den ena kan lära av den andra.
– Vi behöver göra det här tillsammans. Det är helt meningslöst att sitta själv och försöka lösa saker.
Den starka processledningen har enligt henne varit avgörande för att lyckas i arbetet. Äldremottagningarna har stöd från högsta ledning och gott om resurser att driva, leda, följa upp och utvärdera.
– Ett projekt är alltid väldigt intensivt men när det ska breddinföras tenderar det att dö ut. Vi har valt att ha en starkt förvaltningsgrupp med många resurser, bland annat geratrikläkare och psykolog.
De märkte till exempel att vårdcentralerna från pilotprojektet, som kommit längst med sin äldremottagning, också var de som först började tappa fart. Tack vare täta uppföljningar kunde förvaltningsgruppen gå in och stötta.
– Det är jätteviktigt att ha den här förvaltningsgruppen som är på, som följer upp och pushar. Många har mycket att göra och det är svårt att arbeta förebyggande då. Man behöver den drivande kraften.
FAKTA ÄLDREMOTTAGNINGAR
- Arbetet på äldremottagningen består av att:
- tidigt identifiera personer 75 år eller äldre som löper risk för stora vårdbehov och att arbeta förebyggande med identifierade behovsområden genom bland annat hälsosamtal
- utse fasta kontakter i vården.
- använda hälsodata för att förbättra vården.
- planera och genomföra preventiva hälso-och sjukvårdsinsatser.
- följa upp insatser och utvärdera resultat av utförda hälso- och sjukvårdsinsatser.
- samordna hälso-och sjukvårdsinsatser på vårdcentralen.
- samordna vårdcentralens hälso-och sjukvårdsinsatser med kommunens, sjukhusens och folktandvårdens insatser.
- Vårdcentralen får en särskild budget för drift av äldremottagningen som betalas ut månadsvis för att kunna följa upp att verksamheten bedrivs enligt uppdraget.
- Den totala budgeten för äldremottagningarna är 30 miljoner kronor per år. Med satsningen beräknad Region Uppsala att få en besparing på 170-180 miljoner kronor inom vården totalt.
Läs mer om äldremottagningar på Region Uppsalas webbplats
(Länk: https://regionuppsala.se/samverkanswebben/samverkan-och-utveckling/halsa-och-vard/effektiv-och-nara-vard-2030/projekt-inom-effektiv-och-nara-vard-2030/aldremottagningar/ )
Sammanfattning av hälsoekonomiska konsekvenser
(Länk: Hälsoekonomi.pdf)
